
Astudio.Amanandawoman.Movingimagesonthescreen,whichhecommentson,spurredonbyherquestions.Allthefootagewasshotfromthewindowofaflat:viewsofthestreet,themetrolinerunningaboveit,thecanal,intothewindowsofthebuildingsopposite.Theflatbelongstotheman’slover,themanisaguest,spendinghisnightstherebutneverhisdays.Bythecanal,youngmenfromAfghanistansetupmakeshiftsheltersasthemanlookson,developingincreasingsympathyforthem.Theseasonschange,winter,spring,summer.<br/> ActressEvaTruffautanddirectorVincentDieutrearetalkingaboutlove.Thetoneoftheirconversationissubdued,littlemorethanawhisper.Althoughthecamera’sgazeisfixedontheworldbeyondthewindow,it’salsoaboutwhat’sbehindit.Thenoisesfromoutsidemixwiththetonesfromwithin.Simon,thelover,atrade-unionistandcivilrightsactivistplaysthepiano.ForDieutre,hewasahero.“Simontaughtmeagainwhatcompassionis”.Therelationshipisover,hetalksabouthiminthepasttense,tenderlyandfullofrespect.It’sjustthekeytoSimon’sapartmentatParismetrostationJaurèsthatheneverowned.



